I tankarna på mig

Några timmar i skolan idag och sen har jag jullov! Tåget mot Kalmar avgår redan ikväll, allt är packat och står i hallen, bara jag och dammsugaren som ska ta oss en svängom innan jag stänger dörren och låser. Det ska bli otroligt skönt med lite ledighet, tid att andas, koppla av och komma ifatt. Jag längtar! Endast några få dagar kvar till julafton dessutom och den där lilla välbekanta klumpen av förväntningar börja infinna sig i maggropen. Jag hoppas att allt blir så fint som jag och alla andra önskar.

En ritkigt GOD JUL till er alla!

Mobilen började plinga redan i natt och sedan dess har det kommit sms, telefonsamtal och hälsningar från alla håll och kanter. Varje gång så sprider det sig ett litet leende i ansiktet som smittar av sig och värmer de mörkaste hörnen av hjärtat och får insidan att le varmt. Det är det lilla som betyder något och inget är större än att bli ihågkommen.  Jag har en massa underbara vänner och familj, jag ler vid bara tanken på er alla. Tack kära ni!

Nu ska jag fortsätta tårtbakandet, dammsuga av och sen hoppa in i duschen. Ikväll blir med middag och fest =)

Klockan ringde omännskligt tidigt idag, strax innan 6. Började fumla i mörkret för att få stopp på oväsendet. Men det var värt att stiga upp så dags idag - för idag har jag vatt på luciafirande för första gången sen jag slutade gymnasiet. Handels hade lussemys med tåg och sång i kyrkan i morse och det var så mysigt! Satt bara och njöt samtidigt som en massa gamla minnen letade sig fram. Vid jul är faktiskt en av de få gånger som jag längtar tillbaka till skoltiden, man fick så mycket julstämningen genom att bara vara i skolan. Nedräkningen till jullovet, julpysseldagarna, luciatåget och julavslutningen... Mysigt!

Enligt svarsmallen KLARADE jag dagens tenta i finansiering!!!! JAG KLARADE DEN! Glädjen går inte att beskriva i ord! Jag bara ler...

Vandrade ut från tentasalen med paraplyet i högsta hugg. Tyngden lättade från mina axlar även om tentan inte alls gick bra, men någonstans inom mig drog jag en suck av lättnad. Det är ju faktiskt över för denna gång oavsett hur det gick. började vandra neråt för backen för att leta mig mot datasalen på skolan. på håll ser jag en riktigt snygg kille som ser himlans trevlig ut. och vad händer?! Jag faller! Pladask! Och nej, jag trippade inte omkring i några höga klackar eller någon annat dumt, bara vanliga platta stövlar på regnvåta kullerstenar - det blir en hal kombination tillsammans tydligen. Hur som helst, faller gör jag i alla fall, knät värker som satan men jag är, som ni vet, uppe på två röda. och när jag står där och rabblar katekesen (stavas det så?) av svordomar i huvudet kommer självklart killen fram och frågar hur det gick.... det finns faktiskt tillfällen då man önskar att marken öppnade sig.