I tankarna på mig

Jag lyssnade till mitt hjärta och kan därför inte sluta le nu. Om det är möjligt är det stora leendet större än vanligt =) Den trötthet jag borde känns existerar inte, leendet å tanken slår allt. Gårdagen var lyckad, min nervositet släppte så fort han komma innanför dörren. Vem kan vara nervös när man möts av ett jättestort leende å tindrande ögon? Inte jag, jag bara smälter... Middagen å allt flöt på och tiden gick jättefort, men jag är ändå så himla att alla de andra också var med. Allt kändes så självklart, det fanns inga tvivel eller alternativa vägar. Å det var inte utan att det kändes lite tomt när han åkte. Men som han sa "tiden har gått så fort" och tur är väl det för det innebär att även en vecka går fort ;)