I tankarna på mig

När livet tar konstiga och helt obegripliga vändningar ställs allt på sned. Att vilja men inte känna, eller att vilja men inte våga? Drömmarna känns som bleka höstar, där sommaren har regnat bort. Det spelar ingen roll hur jag gråter mina tårar för svaren är bara en viskning i en värld långt lång bort. I mina tankar finns en önskan, men i mina ord finns inte någon ork eller lust och längtan.

Jag har hittat min nattlampa men jag hittar inte ändarna på garnnystanet , och när jag försöker trassla upp knutarna skapas bara fler. En del skapar jag själv, en del tillsammans med andra och en del står andra människor för ensamma.  Men allt som sker runtikring en sker i samspel med vartannat och färgar av sig likt en röd tröja i en vittvätt.