I tankarna på mig

Suttit och letat efter gamla bilder från förra valborg en stund, men tyvärr utan resultat... Kom nämligen på att de bilderna finns på den kraschade datorns hårddisk =( Förra valborg var jag hur som helst lagom i gasen alla redan, om jag inte minns helt fel så började vi festa nere i stadsparken i Lund kring 10 eller så. Dagen fortsatte sedan med grillfest på kvällen å mys hela natten lång. Tror att vi var uppe i omkring 14 timmars festande den dagen. Men gud va kul vi hade! Jag hoppas att ni som har möjlighet att fira Valborg så i år också har det kul! Lite extra spännande för Elin kan jag tänka mig =) Nästa år ska jag minnsann till Uppsala och prova på Valborgsfirandet där!!

För min del blir det en lugn Valborg i år. Tentan på onsdag sätter ramarna för firandet, jag vet att man inte är så pigg i huvudet imorgon som man borde vara om det festas ikväll... Så istället ska jag möta upp Amelie och PerOla och ev några fler för picknick, vin och lite så i Slottsskogen om en stund. Ska bli hur trevligt som helst! och så kan vi ju hoppas på att Kalle sliter sig loss från böckernas grepp och kommer ner och möter upp oss =)
Ha en riktigt trevlig kväll!

Äntligen fredag! En lång ledig och dessutom oplanerad helg väntar, ska förhoppningsvis njuta av långa promenader i solen, kanske slå mig ner på en filt med en bok någonstans där det är grönt och lugnt om vädret tillåter. Sova ut, äta frukost i evigheter, baka bullar och bröd tänkte jag samt samla ihop delarna av mig själv i största allmänhet. En lång, lugn och avkopplande helg är vad jag hoppas på!

Veckan i övrigt har varit en berg-och-dalbana. Skolan har varit riktigt tuff denna vecka, jag tycker det är intressant och roligt det är inte det det handlar om. Börjar till och med se en viss charm i redovisning, men det är bitvis så jäkla svårt och ogreppbart. Känslomässigt kastas jag hela tiden mellan olika grader av dumhet - "jag är totalt jäkla stentrög!" till att "yes, jag fattar nog lite i alla fall...." och sen tillbaka igen. Men det är inte hela sanningen att skylla berg-och-dalbanan på pluggandet, livet åker upp och ner i största allmänhet och jag har under veckan kommit till en ny insikt om mig själv och andra som på ett eller annat sätt betyder mycket. och det ställer också en del tankar på kant... Men det är väl bara att låta dem snurra så blir vä dem också yra tillslut och sätter ner foten för att få balans. Jag ska försöka vänta ut dem tålmodigt och inte försöka leka trafikpolis.... Men visst har väl du också känt ibland att "näe nu skiter jag ta mig fan i detta och kastar in handduken. Jag vill inte vara med längre!" Att man ibland går en konstig balansgång mellan euroforisk lycka och syndaflodsliknande gråt - där allt är svart eller vitt när man bara önskar att det var grått. Eller kanske är det bara jag som är sån, men det vägrar jag att tro...!?

Så lider långhelgen mot sitt slut och påsken är därmed snart över. Åkte ner till Kalmar i onsdags morse med trevligt resesällskap så jag kom till stan tidigare än beräknat vilket innebar att jag fick möjligheten att överraska dem där hemma =) När jag ringde på dörren blev mamma så förvånad när hon öppnade att hon bara stod å stirrade på mig, tog ett par minuter innan hon släppte in mig. haha, den minen var obetalbar =D hihi! Blev en påskhelg med framför allt en massa god mat och kära återseenden, det är otroligt att man kan förtränga att man saknar dem där nere såååå mycket! Det är ju trots allt två månader sen jag träffade mamma, pappa å Jimmy nu... Annars blev det lite jobb (som vanligt), men gud vad det är roligt att komma tillbaka! Det ger ett glädjerus och en enorm kick att möta gamla kunders leenden och glada tillrop om att man är tillbaka. Det värmer och det betyder så otroligt mycket! Det finns få saker som värmer så i hjärtat, det innebär ju att man någonstans har gjort intryck på någon annan och satt spår i dennes själ... Den tanken är enorm! Tänk va häftigt, och tänk att det behövs så lite för att göra någon annans dag lite bättre. Det räcker med ett leende =) Så det var en helg som var skön på många sätt - mycket mat, mycket godis och mycket glädje.

Men trots det är det väldigt skönt att vara hemma igen. "Borta bra men hemma bäst" brukar man ju säga och det ligger nog något i det där... För hur kul det än är att vara nere i Kalmar så är det inte hemma längre. Staden kommer alltid att ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta, det finns så många minnen, platser och händelser som är starkt förknippade med staden. Men det är inte mitt hem, det är inte där jag hör hemma längre, jag känner mig varken hemma eller hel när jag är där. Det finns inte utrymme för att spela ut hela mitt register när jag är där, känner mig mest fången i ett skal som jag inte är, kan eller vill vara. Bilden blir allt för stereotyp. Det är konstigt det där, för trots den käslan så kan jag längta ner så att det gör ont i kroppen, men efter bara ett par timmar känner jag mig nöjd och är redo att åka vidare. Så vistelsen blir alltid, hur jag än vänder och vrider på det, en fight med huvudet och hjärtat....

Men nu är jag alltså hemma igen, kom faktiskt tillbaka redan igår eftermiddag. Landade mitt i ett finurligt aprilväder med snöblandat regn och vårjackan och de vita skorna kändes så fel som de bara kunde göra. Påsken fick ett abrubt slut när klockan i morse ringde vid 7 och pluggande pockade efter uppmärksamhet. Har suttit på skolan och pluggta redovisningen tillsammans med ett par kursare inför tentan imorgon. Kanske inte ritkigt så man önskar att tillbringa annandag påsk, men i skolans värld finns inga röda dagar eller lediga helger. Det ska gudarna veta! Så därför ska jag nu fortsätta plugga inför tentan... Hålla dina tummar för mig imorgon!

Jag tillhör vanligtvis inte skaran som stiger ur sängen på morgonen med ett leende på läpparna, snarare tvärtom. Kan väl snarast liknas vid en rivig enbuske de första vakna timmarna på dygnet. Men att vakna av att solens strålar letar sig in mellan persiennerna tillsammans med fågelkvitter sätter även en surmule som mig i gungning vilket resulterar i att jag den senaste veckan glatt, och frivilligt, har tagit mig ur sängen runt sju halv åtta för att dra på mig träningskläderna och ge mig ut på promenad. Och innan frukost dessutom - jag som kan vakna hungrig vid fyra fem på morgonen... Det säger inte det lilla om vad solen gör med mig! :D Det är verkligen underbart!

Och så pratar man om att det svenska folket är tillknäppta, tittar ner i trottoaren och inte möter nya människor. Men herre jisses, är det så konstigt egentligen?! Under halva året är det mörkt, svinkallt och snålblåst - inte sjutton stannar du för att prata blaha med någon på gatan då om du verkligen inte måste! Det är ju en helt annan sak nu - det är ju bara att se sig omkring. Folk ler mot varandra på övergångsstället, knö på bänkar å gräsmattor runt om i stan och har lättare att småprata med människorna runtikring i väntan på vagnen. Lite sol gör susen och det är verkligen underbart!!!

Nu är det snart färdigtjötat om mitt tentapluggande för denna gång. Tentan är imorgon och trots att jag har pluggat kan jag fortfarande inte allt det jag borde kunna... Jag har intensivpluggat i en vecka och det som inte har fastnat kommer troligtvis inte att göra det heller, men det är tungt att känna att man har gjort allt man kan men ändå känns det inte bra. Jaja, men det får gå som det går - för det lär det göra vare sig jag grubblar över det eller inte. Men jag har tentaångest!!!!

Jag börjar istället se fram emot att möta våren på allvar, och i första hand handlar det om att göra det genom en uppdatering av det sociala livet som har legat nere ett par veckor nu... Tjuvstartade lite ikväll med en miniutflykt till delsjön. Lite prat och filosofi på en klippa med kvällssolen i ögonen=) Och imogon fortsätter det med lunch, prat och träning med Sandra och på tisdag firar vi våffeldagen (om än något sent) på traditionellt "norrlands-mormors-vis" med öppet hus hemma hos Sandra, vi blir väl omkring en 15 stycken =) sen ska det ju självklart tentafestas i veckan och middagsmysas samt vindrickas till helgen =)