Mitt drömhus...

Nu är mitt drömhus till salu! Varje gång jag har åkt förbi huset sedan jag var liten har jag tyckt att det är så fint, alltid undrat hur det sett ut när allt var i bruk och när huset hade sin prakttid... Min förkärlek till och intresse för när- och stadshistoria väcks när jag ser gamla hus och byggnader.Visst är huset ruckligt, men det är så vackert med alla sina kakelugnar, gamla tapeter och slitna trägolv. Hade jag haft några miljoner hade jag definitivt velat köpa det och renovera upp det. Huset har potential och jag är nog lite kär!

Kolla här!
http://www.svenskfast.se/Templates/ObjectView.aspx?objectid=3E2JGGME52MAF9NN&SearchResultIndex=0

Varför så jäkla knäpp?

Varför kan jag inte bara inse när det är läge att ge upp? Jag har i några dagar intalat mig att det är bättre att jag skriver tentan i maj så att jag kan fokusera på alla andra inlämningar som är denna vecka, men jag kan inte! Jag kan inte släppa taget! Att jag kommer köra på tentan är ett faktum, men ändå kan jag inte med att ge upp helt... Så istället sitter jag här och idiotpluggar till något som redan är dömt att misslyckas, allt för att jag är rädd för att just misslyckas. buhuhu, varför ska jag vara så jäkla knäpp!?

Påsken 2008

image214Så var denna påsk över, det gick lite för fort!
Helgen har tillbringats i Kalmar tillsammans med familjen och jag kan inte annat än att le när jag tänker på dagarna där nere. Jag tror nämligen att jag har haft min trevligaste påsk någonsin =) Den annars stissiga känslan av att åka till hemstaden under en längre tid uteblev  och istället kände jag bara en längtan efter att komma hem. Ro. Och helgen har varit skön, innan snön bestämde sig för att falla hann jag med en promenad bland blåsipporna vid Vickleby Ängar på Öland - hela skogen lyste blått! Plockade blommor, andades vårluft och njöt av fågelsång för att morgonen efter vakna upp till ett snöslaskigt vinterland. Men visst fanns det trevliga saker att göra i alla fall - tjejmiddag hos Pim med hela den härliga skaran samlade, lite jobb lördag och söndag =) Många varma återseenden av både jobbisar och stammisar. Å så en avslutande promenad i solnedgången på Svinö med la familia. Härliga dagar!


Vickleby Ängar


Middag hos Pim


Svinö

What the fuck!

Vår!? Pyttsan heller!
Här snöar det som aldrig förr! Inte sjutton har det varit snö under hela denna vintern innan, jag kan inte minnas att vi haft en enda dag i Göteborg, men idag då jag drog upp persiennerna och förväntade mig att krokusarna skulle le mot mig  chockades jag istället av en vilt yrande snöstorm. Mina härliga vårkänslor kommer ju alldeles på sne... Suck, va trött jag blir! Hade ju planerat för min fina röda vårjacka och vita tygskor idag, och resten av påskveckan också för den delen. Istället bylsade jag på mig ett lager och kläder under stora vinterjackan och gick ut till vagnen för att inse att de var stopp i trafiken till följd av snökaoset... Buhbuhbuh =(

Nu brister det snart, på riktigt!

image210image207image208image209

"...det gör ont när knoppar brister. Varför skulle våren annars tveka?" 

Men jag tror inte att den gör det längre, jag tror är det vår nu!
Sitter med fönstret på glänt och pluggar, solen strålar in och värmer upp rummet samtidigt som det fylls med sorlet från förbipasserande människor, fågelkvitter och skatebordljud. Utanför fönstret blommar krokusarna i alla sin prakt samtidigt som knopparna på träd och buskar blir allt tjockar och närmar sig bristningsgränsen. Var med sötaste Pim på strapatser i "Kvibergsskogen" - hoppade över gyttjiga stigar, kände hur solen värmde mot kinderna och andades in den höga klara luften. Jag verkligen älskar denna årstid! (Elin, jag ser det lilla. Och jag ler... )

Så var det dax igen...

Tentaveckan är igångkickad med toxiska doser koffein och beroendeframkallande mängder socker. Men det är det, och mina färgglada överstrykningspennor som sätter guldkant på tillvaron just idag. Utöver detta kommer jag garanterat drabbas av sms-tumme och cancer i örat då jag gått igenom telefonboken och smsat och ringt en större majoritet av de jag känner... Vad gör man inte för att slippa plugga ;)

Uttråkad!

Någon på Handels kläckte idén om kvällföreläsning och trodde att den var smart... Så nu sitter jag här, sjukligt uttråkad och dinglar med benen och vickar på tårna i väntan på att klockan ska bli 17 å föreläsningen ska börja. Lektion 17-20, urbotat korkat!!!

Nykterist javisst!

Det låter likadant varje gång jag har varit ute eller ens nosat på vinflaskan... "Det här var sista gången, aldrig mer alkohol!" Men här sitter jag ännu en söndag med en allt för stor dos av dagen-efter-ångest och en huvudvärk som gör sig påmind så fort jag vrider på huvudet. Men värst idag är ångesten, den klistar sig fast lika envist som ett plåster på armen. Åhhh, det är underligt vad lite alkohol kan få en att göra! Allt förnuft och rationellt tänkande och handlande verkar försvinna totalt och allt man lovat sig själv raderas ur minnet lika fort som man höjer det första vinglaset mot läpparna och smuttar på den halvtorra druvan. Jag vet att ni är många med mig som agerar på samma sätt, men vad hjälper det när det är jag som trampar snett och måste städa upp efter mig... Suck!

Men hur som helst var det en mycket trevlig kväll, tack Elin!


Elin - födelsedagsbarnet

Emma, jag och Malin in action - charader


Fattig även som pensionär

image195Det orangea (stavas det så?) pensionskuvertet kom i veckan och jag vet inte riktigt vad jag ska säga om innehållet... Jag kan i dagsläget knappast beskrivas som en rik student och den korrekta slutsatsen är att jag även kommer att vara fattig som pensionär. Baserat på dagens siffror blir det varken sommarhus på Bahamas eller några lata dagar i en hängmatta i Thailand. Om jag ska leva på en ungefärlig studentinkomst om 40 år så innebär det att jag måste kolavippa vid 65 år och 9 månader, för längre räcker inte pengarna! Och vill jag leva lyxare än så får jag antingen leva kortare tid eller jobba längre... Det där med aktivt pensionssparande kanske inte är så galet trots allt.

Dresscode: business

Businesschica i klackar och skjorta vandrade jag och min uppsatsvän in på vårt företags kontor idag och ramlade en timme senare ut alleles vimmelkantig med en klar övertygelse om att jag har tagit mig vatten över huvudet. Ett mycket informativt möte, låter jätteintressant MEN det är på riktigt nu! Det är inte längre en teoretisk skoluppgift, det är en studie som ett företag ska använda för att vidareutveckla sin verksamhet och stå sig bättre i konkurrensen på marknaden. Skitläskigt! Både jag och Jess bröt ihop ute på gatan och skrattade hysteriskt samtidgt som vi flämtade fram "vad händer om man misslyckas med det rådgivande utslaget som uppsatsen ska resultera i?" Båda stelnade till och väntade på att den andre skulle säga "det gör vi inte". Men vi delade samma tanke...

Ångeststenarna bygger höghus i magen; examen, jobb, bostad, sommar och kandidatuppsats.